Emma Frans möter Katrine Marçal - “Bristen på jämställdhet hämmar innovation”

Hur kom det sig att vi lyckades skicka två män till månen innan vi satte hjul på våra resväskor? Många har funderat över detta klassiska innovationsmysterium, inte minst Katrine Marçal, som till slut fann svaret. 

– Jag hittade den korrekta förklaringen, det har att göra med kön, berättar hon under ett samtal med forskaren och journalisten Emma Frans.

Berättelsen om varför denna innovation dröjde ända till år 1972 inleder Katrine Marçals bok “Att uppfinna världen” som handlar om kvinnlig innovation.

Katrines intresse för hur kön och innovation hänger ihop går långt tillbaka, och med en mamma som arbetade som programmerare har hon följt hur synen på denna typ av yrke förändrats över tid. 

– På den tiden fanns det inte föreställningar om att man måste ha en viss typ av hjärna för att jobba inom tech-branschen. Idag är uppfattningen att du ska vara en ung vit man i huvtröja. Yrket har gått från att ha varit ganska kvinnodominerat till att anses vara supermanligt och ha superhög status, säger hon. 

Stort intresse för ekonomijournalistik

Efter studier i Uppsala började Katrine Marcal arbeta som frilansjournalist. Detta sammanföll med finanskrisen 2007–2008, vilket gjorde att intresset för ekonomiska frågor väcktes hos Katrine.

Första boken, "Vem lagade Adam Smiths middag?", kom ut i Sverige 2012 och är idag översatt till över 20 språk. Boken handlar om hur nationalekonomin glömmer bort kvinnor. 

– Egentligen handlar den om det som brukar kallas feministisk ekonomi. Jag ville skriva om ekonomi för vanliga människor. Det är det jag brinner för, att fokusera på ekonomijournalistik som inte riktar sig till investerare.

Elbilen – från tantbil till statussymbol

I samband med bokdebuten flyttade Katrine till London och har bott i Storbritannien sedan dess. Just nu har hon en roll som global ekonomisk kommentator på Dagens Nyheter, och när vi träffas har Katrine precis kommit hem från Singapore där hon pratat om senaste boken, "Att uppfinna världen", som gavs ut på svenska år 2020.

Boken använder sig av historiska exempel, som hur resväskeindustrin avfärdade idén om den rullande resväskan. De kunde inte föreställa sig att någon man någonsin skulle rulla en väska på hjul, eftersom en riktig man naturligtvis bar sin väska. 

I tider då Tesla blivit en statussymbol, inte minst bland män, är det också lustigt att läsa om hur elbilen initialt betraktades vara en ”tantbil”, som mer liknande rullande vardagsrum med kristallvaser än riktiga fordon. Elbilen var också den första bilen med tak, eftersom det ansågs vara omanligt med tak. 

Skrattet fastnar dock i halsen när Katrine Marçal poängterar att bristen på jämställdhet än i dag hämmar innovation. Och att det faktiskt inte går framåt.

– Trots att 80 procent av alla konsumentbeslut i den globala ekonomin påverkas av kvinnor, designas 90 procent av alla tekniska produkter och tjänster fortfarande av män, och i Sverige går bara 1–2 av allt riskkapital till kvinnor. Innovation ses felaktigt som en stark kraft som driver oss framåt, men synen på kön håller tillbaka utvecklingen.

Stereotyp bild av innovatören 

Katrine pekar på att problematiken hänger samman med en felaktig syn på att innovation uppstår när ett manligt geni får en idé och förändrar världen. Denna stereotypa bild av innovatören kan också förklara varför det är svårt att locka kvinnor till tekniska utbildningar.

När jag frågar om hon har några idéer för hur mångfalden kan ökas berättar hon om hur KTH lyckats attrahera kvinnliga studenter till ett projekt som syftade till att utveckla en affärsidé bara genom att vrida på formuleringarna vid utannonseringen. 

– De ändrade från ”har DU en idé som kan förändra världen” och ”är DU nästa stora entreprenör – sök hit” till formuleringar av typen ”vi har ett problem, har du tankar om hur vi kan lösa detta?” Genom att släppa fokus på individuella egenskaper lyckades de inte bara attrahera fler kvinnor, utan också fler män. Synen på innovatören stänger inte bara ute kvinnor, utan också män som saknar den självbilden.

Bh-sömmerskor bakom måndräkterna

Katrine lyfter vikten av mångfald och att nya idéer uppstår när människor med olika perspektiv möts. I boken uppmärksammar hon hur måndräkterna togs fram när ingenjörer samarbetade med BH-sömmerskor. Dagens innovationsekonomi är tyvärr oerhört homogen.

När det gäller framtiden uppmärksammar Katrine ekonomers förutsägelser om att traditionella kvinnoyrken är mer ”robotsäkra”, eftersom mellanmänskliga relationer står i fokus.

– Arbetsmarknaden är väldigt segregerad utifrån kön. Vad som än händer kommer det att få stora sociala konsekvenser. Men vi kan skapa den framtid som vi vill ha. När vi utvecklar nya maskiner kan vi välja ifall de ska ersätta människor eller komplettera och stärka oss, säger Katrine.