“Sverige behöver långsiktig forskningspolitik”

Sverige är ett industritätt land där många bolag också bedriver forskning och utveckling. Tillverkningsindustrin svarar för 16 procent av vårt BNP, och för 40 procent av all forskning i Sverige. Men för att vi fortsatt ska vara konkurrenskraftiga behövs ett krafttag i omställningen till en grönare och mer digitaliserad industri – särskilt på den politiska agendan.

För drygt ett decennium sedan myntades begreppet Industri 4.0 på Hannovermässan i Tyskland. Begreppet, som kan betraktas som den fjärde industriella revolutionen, innefattar flera teknologier inom automation, processindustriell IT och tillverkningsteknologier, och speglar en allmän utveckling inom tillverkningsindustrin. I fokus står ökad digitalisering i syfte att skapa hållbara produkter och processer och därmed en lönsam och konkurrenskraftig industri i Europa.

Sett till industritätheten i landet har Sverige definitivt gjort sig ett namn på industrivärldskartan. Men hur står sig vårt avlånga land sett till Industri 4.0? Cecilia Warrol, programchef för innovationsprogrammet Produktion2030, lyfter samverkan som nyckeln till framgång.

– Jämför vi Sverige med många andra länder är det ljusårs skillnad mellan vår förmåga att samverka tvärs mellan branscher och sektorer. Ta den svenska fordonsindustrin som exempel – där är det en självklarhet att både tillverkare och leverantörer sluter upp och samarbetar. Likaså är det en självklarhet inom industriell utveckling och innovation att universitet, högskolor och forskningsinstitut samarbetar med flera företag för att lösa komplexa problem. För oss är det en grundförutsättning att samverka för att kunna lösa gemensamma utmaningar, men så är inte fallet i andra länder, säger hon.

Trots en god samverkan, krävs även krafttag utifrån branschen för att Sverige ska bli ledande inom den fjärde industriella revolutionen. Cecilia Warrol lyfter en förbättring av den långsiktiga dialogen mellan politiken och industrin som grundläggande för framtiden.

– De problemen som vi står inför och arbetar med varje dag, det är problem som vi alla har och måste fortsätta lösa. Att ställa om till en grön och digitaliserad industri tar tid och kostar pengar – därav är den långsiktiga dialogen mellan industrin och politiken viktig. Våra politiker behöver ha en tydlig och långsiktig dialog med den bransch som till stor del försörjer Sverige, säger hon.

Produktion2030 är ett strategiskt innovationsprogram som drivs av bransch- och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen med finansiellt stöd av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Med 60 miljoner kronor årligen finansierar Produktion2030 tillverkande företag i alla storlekar – från SAAB och ABB till nystartade företag som Opiflex och 2DFab.

– Våra projekt har lett att företag har fått ny kunskap, nya innovativa lösningar och kontakter. De unga nystartade företagen har en stor potential att bidra med innovationskraft till de redan etablerade, samtidigt som de större bolagen kan bidra till start-up-företagen genom att använda deras lösningar, berättar Cecilia Warrol.

Men det är inte bara tekniken som måste ha sitt på det torra för att ta plats som en storspelare inom Industri 4.0. Den mänskliga kompetensen är minst lika stor – och efterfrågad.

– Industribranschen är en bransch med mycket människor och behovet av ny kompetens är stor, vilket vi måste börja lösa nu. Vi vill se fler möjligheter till fortbildning som fungerar medan du samtidigt jobbar. Det är oerhört viktigt att våra politiker ser värdet av kompetenssatsningar för industrins medarbetare på alla plan, säger Cecilia Warrol.